neanor.blogg.se

Liams perspektiv

jag ser hur Danielles lockiga guldbruna hår fladdrar i vinden. Hon kommer närmare och närmare, jag ska precis luta mig över och kyssa henne när jag vaknar med ett ryck.

*Peepp peeeeeep*

Jävla telefon jävel!! skriker jag samtidigt som jag tar ett stadigt grepp om den och kastar den i väggen. Jag känner hur den första tåren bränner ifrån ögonlocket. Jag saknar Danielle så sjukt mycket det blir värre och värre för varje dag.

Jag ligger kvar i sängen ett tag tills jag bestämmer mig för att ta upp telefonen och se vem det var som sms:at tidigare.

 Det var Niall som skrivit '' I need to talk to you, Can I come over?

Jag slänger snabbt tillbaka ett enkel ''yes'' och innan jag vet ordet av det så knackade det på sovrummsdörren

 

Nialls Perspektiv.

Det tog ett tag innan Liam svarade men så fort han svarat ja så sprang jag fort över till Liams lägenhet. Jag knackade på ytterdörren samtidigt som jag steg in. han var varken i köket eller i vardagsrummet så jag knackade lite lätt på dörren till hans sovrurum.

- Yes come in.

Jag öppnade snabbt dörren samtidigt som jag klampade in och sa

- Liam I have a problem.

Jag är så frustrerad jag vet inte vad jag ska ta vägen och jag behöver någon som ger mig råd. Jag vet att Liam alltid lyssnar och förstår en till 100%. Jag tror att Liam märker hur bekymrad jag är för det första han gör är att resa sig från sängen för att ge mig en kram.

- Niall calm down and tell me what's wrong.

Det tar ett tag innan jag samlar mig för att berätta men efter ett så berättar jag allt på en gång. Att jag fallit för Eleanor och hur jag kände.

Men precis när jag väntade mig att Liam skulle berätta hur allt skulle lösa sig och att jag skulle ta det lugnt så kommer Zayn inrusande.

- Liam did you forgot? You and me have an interview in an hour. We need to go! skriker Zayn so fort han kommit in i rummet.
- Shit svarar Liam samtidigt som han rusar ut ur rummet.
Jag drar en suck, det var ju nu allting skulle kännas bra och jag och Liam skulle hittat på något roligt eller något vad vet jag?

Men allt känns så mycket värre.

 

 

Eleanors perspektiv

Dejten med Louis var över ganska snabbt. Vi tog en snabb shoppingtur på Londons gator. Det gammla vanliga, det borde ha kännts som vanligt också men det gjorde det inte för det ända som jag kan tänka på är Niall. Han är så sjukt underbar och jag har inte märkt det förrän nu.

När jag kommer hem så sitter jag med min mobil i flera timmar och kollar på massvis med bilder på Niall. Men efter ett tag så inser jag att det är helt fel men jag kan verkligen inte få ur honom i skallen.

Jag bestämmer mig för att ta en promenad på kvällen för jag kan verkligen inte sitta hemma utan att tänka på Niall. Jag tar på mig min gröna tunna jacka och mina tunna ballerinaskor för att jag tror att det ska vara varmt men sanningen är att det är jättekallt fastjag bestämmer mig för att gå ändå
Det är mörkt ute och klockan börjar närma sig midnatt. Jag skakar av kylan jag tror inte att jag frysit så mycket under hela mitt liv. Jag stoppar i hakan i jackan samtidigt som jag kollar ner i backen. När jag gått i en timme så bestämmer jag mig för att vända om men mer hinner jag inte tänka för att jag krockar i någon samtidigt som jag faller i backen-

- Oh my god I'm so sorry säger en välbekant röst.
-Niall? Is that you?